Kvarteret Läkaren

Stadshotellet har funnits i det ståtliga sekelskifteshuset sedan det byggdes 1902. Idag är Varbergs Stadshotell & Asia Spa en av Sveriges främsta konferens- och rekreationsanläggningar. Kvarteret Läkaren inrymmer även affärslokaler och restauranger längs Torggatan och Västra Vallgatan.

Historia om Stadshotellet

På västra sidan av Varbergs torg tronar det ståtliga Stadshotellet. Utanför hotellentrén får gäster direkt access till torget fyllt av småstadscharm. Sedan byggnaden uppfördes 1902 har hotellverksamhet varit i drift i huset. Dagens hotellgäst kan inte bara njuta av vacker utsikt över havet och fästningen, sedan 2001 finns också ett prisbelönt spa med influenser från österlandet - Asia spa. Som många stadshotell runt om i Sverige har även Varbergs varit en central mötesplats. Under sina första 50 år benämndes huset som stadshus och det har haft en rad olika funktioner genom åren. Men låt oss börja år 1863, då en brand mer eller mindre utplånade centrala Varberg. Dåtidens och dagens stadsbild är helt olika varandra.

Branden som härjade var obarmhärtig. Runt 1000 personer förlorade sina hem och 16 av stadens 32 kvarter blev till aska. De flesta husen på och runt torget var byggda i trä och elden fick snabbt fart, det tog fyra dagar att släcka branden helt. I årtionden gapade tomter runt torget tomma och obebyggda. På platsen där stadshotellet står idag fanns ett hus som kallades Bruniuska huset, av detta återstod endast en källare. Trots husets skick, fortsatte ”August på Källaren” förse varbergarna med ost och smör, ”Anna Dossas” såg till att invånarna kunde köpa hemlagade karameller. Så småningom gjorde en ny byggnadsstadga gällande att hus i anslutning till torget hädanefter skulle uppföras i sten och i två våningar.

Ett nytt stadshus

Från år 1890 och framåt hände det mycket i Varberg. I staden levde då två herrar som haft stor inverkan. I den ena ringhörnan stod stadsfullmäktiges ordförande Hugo Gerlach, en tysk-svensk industriman från Preussen som värnade brandkår, vattenledning och elektrifiering. I den andra ringhörnan Alfred Lundgren, klockare och kapellmästare född i Varberg. Med tiden blev Lundgren riksdagsman. Om Gerlach lade sin energi på den tekniska och industriella utvecklingen fokuserade Lundgren på kulturella och utbildningsinriktade projekt. Det var den senare som 1898 lade in en motion om uppförandet av Varbergs stadshotell.

“Då ett stadshotell med eller utan handelsbutiker på nedre botten torde kunna blifva en för staden inkomstbringande affär, förslår jag härmed att Herrar Stadsfullmäktige tillsätta en komité som erhåller i uppdrag att angående ett sådant företag uppgöra kostnads- och inkomstberäkningar och derom till Stadsfullmäktige skyndsamt inkomma med utlåtande”.

En månad senare kompletterade Lundgren sin motion och föreslog att stadshotell skulle bytas ut mot stadshus. Han föreslog även att en salong passande för större sammanträden, festligheter och konserter skulle inrymmas i byggnaden. Fyra år tog det, från att den första motionen om uppförande av ett stadshus nådde stadens stadsfullmäktige tills att den ståtliga byggnaden stod klar. Bokslutet 1903 visar på en total investering om 450 000 kronor.

Modernt projekt i tiden

Herrarna Gerlach och Lundgren var inte alltid överens, men deras specialiteter i kombination föll väl ut tillsammans. Stadsfullmäktige antog arkitekt Ola Andersons (1859 - 1934) förslag på utförande och byggmästare Johannes Nilssons (1854 – 1922) anbud att bygga fastigheten till en kostnad av 244 350:-. Den 23 augusti 1902 hissades unionsflaggan till invigning, matsalen var dukad för fest och i källaren drog stadens första offentliga elverk igång, installerat på Gerlachs initiativ. Från hotellets alla fönster lyste det elektriska ljuset. Varbergarna fick beskåda ett imponerande bygge.

Historisk bild på Stadshotellet från 1910-talet. Svartvit bild med full aktivitet av torghandel framför den ståtliga byggnaden.
Foto: Varbergs stadshus, 1910-tal

Det kulturhistoriska värdet består

Byggnadsmässigt har diverse renoveringar, till- och ombyggnader utförts på fastigheten genom årens lopp, dels för upprustning, men också för att anpassa de verksamheter som inhysts i lokalerna.

Ursprungligen gick den utvändiga stilen i nyrenässans. Fasaden murades med hårdbränt Helsingborgstegel och fastigheten fick en taktäckning av svart bandplåt. Takarkitekturen var rikt smyckad med småtorn, takkupor och svängda skärmgavlar. Stadshusets byggnad består av en mittkropp och två flyglar och precis som Lundgren motionerat disponerades första våning av affärslokaler. Här bedrevs verksamheter såsom spritbolag, herrfrisering, modeaffär, charkuteri och bokhandel, nu som då drivs affärslokaler på gatuplan. Lundgrens bokhandel drevs så länge som fram till 1992. I huset har också funnits post, byggnadsnämnd och stadsombudsmannen samt brandkår. Andra och tredje våning innehöll totalt 50 resanderum, matsal, kafé, kök och festvåning.

Huset har sedan dess haft en rad olika funktioner, Varbergs stadshotell är den enda verksamheten som bestått under alla år. Det finns ett kulturhistoriskt värde i att byggnaden alltid inhyst hotell- och restaurangverksamhet. På 50-talet togs beslut av stadsfullmäktige att det tidigare stadshuset istället skulle benämnas Stadshotellet. Redan på 1940-talet sker också en del estetiska förändringar - utsmyckning, tinnar och torn bedöms utgöra en risk för skada och dessa monteras ner. Men i mitten av 1990-talet lyfts åter ett torn ovanför huvudentrén, utfört efter de ursprungliga ritningarna.

Invändigt finns utrymmen bevarade där det fortfarande vilar en sekelskiftesmiljö, det pampiga trapphuset är fortfarande elegant utsmyckat, liksom spegelsalen.

Historisk bild från 1960-talet tagen från söder. Matta färgsättning. Taket saknar tinnar och torn. Tidstypiska bilar parkerade framför torget.
Foto: Stadshotellet, 1960-talet.

Nöjesmetropol och mötesplats

Liksom många stadshotell runt om i Sverige har även Varbergs varit en central mötesplats. Källarmästarna på Stadshotellet har avlöst varandra, fest- och danskvällarna har varit åtskilliga. I stadshuset fanns från början en spritkrog och stadens enda utminuteringsställe, där befolkningen kunde köpa brännvin efter motbok. Från 20-talet och fram till 70-talet arrangerades danskvällar med många gånger kända musiker och dansorkestrar. När motboken försvann 1955 lättade också mattvånget, tidigare hade gäster serverats en maträtt för att få köpa sin alkoholranson. I samband med att detta tvång lättar, växer diskoteksvågen fram, krogpubliken föryngras och ölförsäljningen tar över - en ny era tar form. Flera av dagens varbergare kan säkert relatera till de krogar som drivits under senare delen av 1900-talet – Mash, Club40 och KG26 för att nämna några.

Nytt årtusende – Med blicken mot öster

Idag drivs Varbergs stadshotell av Lars-Olof Oskarsson och Anna Riis, sedan 1994 har de tagit med den anrika byggnaden på en ny resa, mot öster. Dagens hotellgäst är inte i första hand ute efter att slå klackarna i taket, snarare att finna lugn och välbefinnande i den prisbelönta spa-avdelningen med asiatiskt tema. 2001 öppnade ”Asia spa” och en ny epok startade för hotellet. Här erbjuds hotellgästen japansk tvagning, varma källor, ljusterapirum med mera.
På Varbergs stadshotell finns idag 178 rum. Festsalen som Alfred Lundgren förespråkade redan 1898 är fortfarande i bruk. Spegelsalen är storslagen med fortfarande välbevarade takmålningar i pompejansk stil. Salen passar perfekt för större konferenssällskap, storslagna bröllop och stadens festligaste fester.

Jodå, han visste vad han pratade om Alfred Lundgren, en dåtidens stadsutvecklare med fingertoppskänsla.

Källförteckning:
Jern, Henrik, 1983, Vandringar i Varberg
Jögård, Sven-Ivar, Carlsson, Gunnar, 2002, Varbergs stadshus och stadshotell 1902-2002
Peterson Alva, 2000, Hus och människor i 1800-talets Varberg

FAKTA
FASTIGHETSBETECKNING:
Läkaren 9
BYGGÅR:
1902
ARKITEKT:
Ola Andersson
BTA:
20 045 m²
HYRESGÄST:
Stadshotellet & Asia Spa, Lindex, Cassels, Jack & Jones, Design Only, Konsthantverkarna, Dell Amore, Nami, Guldfynd, G-punkten
TILLGÄNGLIGHET:
Fastigheten kv Läkaren med butiker, restauranger och stadshotell är tillgängligt för alla. Här finns anpassade parkeringsplatser bland de allmänna på gatan, ramp till de entréer där det behövs, hiss eller elektisk trapphiss. RWC i restauranger och i Stadshotellet.