Rådhuset

Rådhuset ligger i direkt anslutning till Varbergs torg och uppfördes år 1865. Efter omfattande renoveringar av huset kan du idag göra ett restaurangbesök eller skapa ett eget arrangemang i den anrika Rådhussalen.

Rådhuset uppfördes år 1865 efter ritningar av dåvarande stadsarkitekt Frans Jacob Heilborn. År 2014 tog VFAB över fastigheten efter Varbergs kommun. Vid förvärvandet formulerade kommunfullmäktige följande: ”Fastigheten skall användas för annat ändamål som i större utsträckning bidrar till torget och stadskärnan samt ökar dess attraktivitet”.

Idag kan du äta en god bit mat på bottenplan på restaurang Pinchos. Som ett led i uppdraget att göra torget mer levande och öka attraktiviteten för invånarna föll valet på en restaurang. Bredvid restaurangverksamheten har inrättats en lokal för torgvärd och torghandlare.

På andra våning möts du av den praktfulla Rådhussalen. Den anrika Rådhussalen har renoverats med syfte att behålla salens ursprungliga karaktär. Lokalen är tillgänglig för uthyrning. Här kan du anordna en tjusig fest eller konferens med känslan av att uppleva historiens vingslag.

Övriga ytor på våning två tillsammans med våning tre utgör kontorslokaler om 272 kvadratmeter.

Historia om Rådhuset

Rådhuset ligger i direkt anslutning till Varbergs torg och uppfördes år 1865. Det gör byggnaden till den tredje äldsta byggnaden i anslutning till torget, efter kyrkan och Lundquistiska huset.

Huset blev starten för det ökade stenhusbyggandet i Varberg och har kommit att bli en av stadens viktigaste karaktärsbyggnader. Stadsarkitekt Frans Jacob Heilborn har ritat rådhuset inspirerat av medeltiden. Huvudfasadens bågformade fönster vetter mot torget – här fanns rådhusrätten kvar fram till 1971. Rådhuset bär på en händelserik historia och för ett par år sedan gjordes en större renovering, där varsamma händer fann flera historiska minnen och detaljer.

Den stora stadsbranden 1863 förändrade stadsbilden helt. Det tidigare rådhuset på torget från 1780-talet gick förlorat i lågorna. Efter branden behövde många beslut kring plan- och byggfrågor tas. Ett beslut som togs var att staden behövde anställa en stadsarkitekt. Valet föll på Frans Jacob Heilborn, som var skolad på konstakademin i Stockholm. Heilborn insåg vikten av att bygga hus i brandsäkra material och runt stadens torg var det nu ett krav att husen skulle uppföras i sten eller tegel. Den nya stadsarkitekten ville att husen skulle vara både vackra och representativa.

Rådhuset uppfördes i medeltida tegelarkitektur. Fasadens gula tegel i mönstermurning och dekorerad takfot ger ett stilfullt intryck i kombination med de bågformade korspostfönstren. Rådhuset byggdes i två våningar med vind och till byggmästare utsågs L Johansson. Heilborn ritade flera andra hus i samma stil, bland annat folkskolan och arbetarbostäderna i kvarteret Klockaren samt det Adamssonska huset i kvarteret Gästgivaren.

Viktig del i stadens och rättsväsendets historia

År 1862 lades grunden till det kommunsystem vi har i Sverige idag, med den nya kommunförordningen. Reformen innebar stora förändringar. Magistraten som tidigare varit det högst styrande organet begränsades till vissa kontrolluppgifter på kommunal nivå. Till exempel övervaka stadsfullmäktige. I magistraten ingick polisen, åklagarväsendet, auktionskammaren med mera. Antalet tjänstemän i magistraten fastställdes av Kunglig majestät, vilket motsvarade regeringen. Det var stadens borgares skyldighet att bekosta magistraten.

Drätselkammaren blev nu stadens styrelse, denna kan jämföras med dagens kommunstyrelse. De skulle bereda ärenden till fullmäktige och svara för förvaltningen. Med stadsrättigheterna följde också ansvaret att staden skulle bekosta ett rådhus, med lokaler för rådhusrätt, förvaltning, polis samt tull- och packhus.

I det nya rådhuset huserade således stora delar av stadens förvaltning, magistraten, skatteförvaltning, polis, häkte, rådhusrätt, åklagare, tull- och packhus med magasin. Dessutom fanns stadens telegrafstation i huset. I början av 1890-talet flyttade även brandkåren in här, de stannade i huset fram till år 1902. Efter att brandkåren flyttade ut fick polisväsendet ta större del av lokalerna, nya celler tillkom och stadsfiskalen fick eget kontor.

På andra våning mot Bäckgatan fanns en stor festivitetssal som bland annat användes av stadsfullmäktige. På samma plan fast mot torget var rådhusrättens sal belägen. Rådhusrätten fanns kvar i huset fram till 1971, då genomfördes tingsrättsreformen och rådhusrätten ersattes med Varbergs Tingsrätt.

Det finns ett kulturhistoriskt värde i att huset under så lång tid varit en viktig del i Varbergs rättsväsendes historia. Här har prygelstraff utdelats och beklagliga fattigauktioner ägt rum, där minderåriga barn och fattighjon bortackorderats. Huset vilar helt klart på en händelserik och många gånger tragisk historia. Dess samhällshistoria är ovärderlig.

Från brott och straff till musik och ungdomskultur

Rådhuset blev snabbt för litet, expeditions- och arbetslokaler var otillräckliga redan år 1890. I början av 1900-talet när stadshotellet stod klart, fick stadsombudsmannen och byggnadsnämnden flytta sina expeditioner dit. Och den här typen av omflyttningar på grund av lokalbrist fortsatte i decennier. Från 1954 återstod endast magistraten, rådhusrätten och polisen i Rådhuset. När polisen blev statlig 1965 flyttades verksamheten till ett nytt polishus.

Verksamheterna har under årens lopp varit av skiftande karaktär och av den anledningen har också Rådhusets interiör förändrats. År 1971 byggdes Rådhuset om och Arbetsförmedlingen flyttade in i huset. Från 1981 fanns kommunala musikskolan i lokalerna, 2002 gjordes lokalerna på andra våning om till Ungdomens hus.

Varbergs fastighets AB tog över fastigheten 2014 från Varbergs kommun. Vid förvärvandet formulerade kommunfullmäktige följande: ”Fastigheten skall användas för annat ändamål som i större utsträckning bidrar till torget och stadskärnan samt ökar dess attraktivitet”. Rådhuset har klass A i bevarandeklassen, med detta i beaktning var det med varsamma händer en omfattande renovering startade.

Bevara byggnadens själ

December 2017 stod Rådhuset klart. Även om planlösningen förändrats finns värdefulla detaljer bevarade som minner om svunna tider och påminner om Rådhusets historia. Spegeldörrar, dörrfoder och stuckaturer har bevarats. Råvinden med brädgolv och synliga takstolar har förvandlats till moderna lokaler med historisk charm. En vindsvägg fylld med klotter av sotare står orörd under takbjälkarna som ett iögonfallande konstverk. Under renoveringen upptäcktes flera äldre detaljer och kulturminnesdelar som bevarats och tagits om hand. Trapphuset har bevarats liksom entréns klinkergolv från 40-talet.

Rådhussalen tar oss tillbaka i tiden

Den anrika Rådhussalen har renoverats med syfte att behålla salens ursprungliga karaktär. Salens ursprungliga syfte som mötesplats går igen. Rådhussalen eller dåtidens Rättssal, användes av fullmäktige fram till 1954. Men den nyttjade också tillfälligt för kulturella sammankomster som teatrar, konserter och andra evenemang, fram tills Varbergs teater togs i bruk.

Källförteckning

Carlsson, Gunnar, Jögård, Sven-Ivar, 2011, Läroverk och stadshus i Varberg.
Jern, Henrik, 1983, Vandringar i Varberg.
Jögård, Sven-Ivar, Carlsson, Gunnar 2002, Varbergs stadshus och stadshotell 1902-2002.

Bilder från Rådhuset

Hitta till Rådhuset

Är du nyfiken på var Rådhuset ligger? Alla våra fastigheter är utsatta på Varbergskartan, med hjälp av den kan du lätt navigera.

Öppna Varbergskartan för att ta del av fler kartlager som rör området Länk till annan webbplats.